Föreningens grundande:
Protokoll fört vid sammanträde med intresserade personer för bildande av en ungdomsförening i Kr:stads landskommun, hållet i Tjöck folkskola den 8 nov. 1907.
§ 1
På uppmaning av Tjöck sångkörs dirigent herr kantor P. A. Fredrikson beslöts efter en kortare diskussion att bilda en ungdomsförening gemensam för hela landsförsamlingen. Sedan till ordförande för detta möte utsetts Folkskolläraren E. A. Hummelgård och till protokollist undertecknad, upplästes ”Vasa ungdomsförenings” stadgar av ordföranden. Dessa skulle utgöra ”mall” för utarbetandet av stadgar för föreningen.
§ 3
Till ordförande för föreningen valdes handlanden Michael Mangs från Tjöck övre by.
§ 5
Styrelsen utsåg Josef Erlands till vice ordförande, Augusta Mangs till kassör och Fr. O. Rehnbäck till sekreterare.
§ 7
Nästa möte hålles på tid och ort, som av ordföranden bestämmes.
Utdrag ur protokoll fört vid ungdomsföreningens möte i Påskmark folkskola söndagen den 8:e dec. 1907.
§ 6Följde så uppläsning av förslag till stadgar för föreningen, vilka antogs med några smärre förändringar. Ett av undertecknad föreslaget tillägg till § 8 som har följande lydelse ”När så befinnes lämpligt bildas inom föreningen en nykterhetsavdelning” föranledde en livlig diskussion. Vid företagen omröstning uteslöts detta tillägg med 11 röster mot 7.
Byggnadsskedena:
Den första tiden höll man sina möten i folkskolorna i Tjöck och Påskmark. Man beslöt att de skulle hållas första söndagen i varje månad turvis i Tjöck och Påskmark folkskola. Vid varje möte uppfördes ett teaterstycke, som hade inövats av en programkommitte som man utsåg för varje gång till nästa möte. Det sjöngs också en sång på varje möte. År 1910 ändrade man mötena till varannan månad.
Man började fundera på ett eget hus att vara i och i januari 1909 anhöll man om ett tillstånd för ett lotteri i aug-september till förmån för en byggnadsfond, vilket också beviljades. Nettosumman av detta lotteri blev 1.050,60 mark.
I februari beslöt man kungöra genom anslag att stockar mottages på fastlagstisdagen.
Huset består av 6 rum, festsal, korridor, kommunalrum som även är bibliotek och läsesal, serveringsrum, kök och vaktrum. Lokalen döpes till Ungdomshemmet. Lokalen uppfördes under ca 1 års tid.
1910 så skulle man ha ett lotteri till förmån för föreningens byggnadsskuld, för i april samma år hade man beslutat upptaga ett lån på 2.500 mark med föreningens alla tillgångar som säkerhet. Tillstånd till detta lotteri beviljades dock inte.Invigningen hölls den 27 december 1910, den var dock inte helt färdigt inredd. Färdigställandet av lokalen fortsätter ännu något år.
Tjöck sångkör sjöng ofta på deras möten och fester. En annan kör som också förekom ofta var Kristinestads manskör. Den första noteringen om deras uppträdande finns från festen den 10 maj 1908. Musik förekom ofta på mötena och förstås på festena, bl.a. nämns Hornseptett från K:stad och fiolspelmän från Tjöck.
Man fortsätter med sina möten som innehåller sketcher, sång och val av kommittéer till olika saker. Bl.a. på årsmötet den 3 mars 1929 besluter man höja brandförsäkringen till 300.000 mark, men dessvärre hinner inte försäkringen träda ikraft förrän ungdomshemmet den 25 juni 1929 brinner upp. Lokalen antändes av en gnista från en närliggande skorsten. Det blir att börja om från början med penninginsamlingar. Man ordnade lotterier, Österbottniskt bondbröllop, 2 personer i varje by samlar in bidrag, fester hålls i olika byar mm. Bl.a. teaterstycket ”De närsynta” uppfördes i oktober 1929 i Mörtmark, Dagsmark, Lappfjärd, Böle och Övermark. Med Mörtmark uf hade man även annars haft mycket samarbete. Bondbröllopet uppfördes år 1930 mellan april och augusti på 12 platser från Skaftung i söder till Kvevlax i norr.
15 februari 1931 besluter man att bygga nytt föreningshus. Byggmästare är V Forssén från Närpes. På mötet 29 dec 1931 erbjuder Lina Lindberg uf-föreningen att få köpa 1 tunnland jord för 3000 mark. Köpet godkändes den 1 januari 1932 av medlemmarna. Platsen är den plats som uf-huset står på nu idag.
Så blir det talkoarbeten igen; sandtalko, forsling av stenar till stenfoten, stockinsamlingar mm. Stenarna släpades från Närpes till Tjöck på talko den 1 feb 1932. Mossatagandet sker av såväl kvinnliga som manliga medlemmar, bänkar färdigställs.
På ett möte den 28 januari 1958 besluter man höja brandförsäkringen. Den höjs från 9,5 till 15 miljoner mark.
UF-lokalen är under tiden 01.10.1969 – 30.11.1971 uthyrd åt Ab Uni-Cel Oy.
Tjöck & Påskmark uf folkdanslag
Under våra 100 år har folkdans förekommit på programmet många gånger. Första gången finns antecknat från den 9 januari 1910, då under ledning av Thure Roos. Ikväll får vi se 2 danser som dansats på festerna, den ena just från ovannämnda dag, Gotlandskadrilj. Den andra dansen heter Vindmölledans och dansades bl.a. på julfesten 1945, inövad av Arthur och Lilja Hinds. Ikväll är de inövade av Ann-Marie Ahlkulla.
Den nygrundade föreningen höll månadsmöten som vanligen började med en allsång, sen framfördes en sketch eller ett teaterstycke eller så lästes en berättelse. Man utsåg en ny programkommitté till varje möte. Det hölls också skilda sommarfester och programfester med störe teaterstycken i flera akter. Också påskfester och morsfester hölls. Många fester avslutades med dans. På månadsmötena var detta ofta allt som gjordes, men det fanns också möten när man dessutom behandlade olika sakfrågor.
”Nu är det jul i min älskade nord” som fortfarande sjunges på föreningens julfest, har sjungits under en lång tid och den tidigaste noteringen som vi hittat i protokoll-böckerna är från den 12 januari 1929, så den har en lång tradition bakom sig.På 1950-talet började man uppföra revyer. Den första revyn spelades 5:e,6:e och 21:a januari 1956. Den hette ”Första seglatsen”, för regin stod Axel Lindholm och musiken sköttes av Rhytm. Bland annat hade man ett nummer om den nya planerade riksväg 8 genom Tjöck. Det var fullsatt alla gånger. Publikens ålder varierade mellan 3 och 75 år. Nästa revy uppfördes 1957 och hette ”Sjung och Le”.
Föreningens första protokollförda mötet är från den 8 november 1907. 50-års jubiléet firades den 10 november 1957, och nu firar vi 100 år den 10 november 2007. Idag är det 100 år och 2 dagar sedan denna förening fick sin start. 50-års jubiléet hölls i 2 dagar; på lördagskvällen uppförde man teaterstycket ”Gerd” och på söndagskvällen hölls den egentliga festen, med bl.a. historik av KV Hintz, sång av Valdemar Hintz till ack. av Thure Hinds, festtal av W Hägg, dikt som lästes av Edit Stenfors, folkdanser som inövats av Artur och Lilja Hinds mm. Festen var talrikt besökt och Tjöckdräkten hade plockats fram av de flesta.Den 15-16 juni 1945 hölls den 14:e sång- och musikfesten i Tjöck. Man samarbetade med bl.a. Marthaföreningarna i Tjöck. Sångestraden hade byggts ca 100 m västerut från lokalen på en bergsknalle. En dansbana hade även byggts. Men vädret var inte med utan det ösregnade när körerna samlades, från Korsnäs i norr till Sideby i söder, 15 blandade körer och 6 manskörer. På festdagen gick festtåget från mejeriet under regn. När festkonserten började hade regnet upphört men det var blåsigt och mulet.
Olika tidsperioder hade sina höjdpunkter. På 60-talet var det ofta danskvällar, t.o.m. 14 st under ett år. Under tiden lokalen var uthyrd åt Ab Uni-Cel Oy höll man danser på Marthagården i Påskmark.Från mitten av 70-talet efter att lokalen grundrenoverats, anordnades danser flera gånger per år, till en början en gång i månaden från september till maj, senare allt mera sällan tills idag endast 1 dans per år.
Tonårsklubben Apollo-70 startar i april 1970, träffar varannan fredag.År 1965 tas revyn upp på programmet igen efter en paus på några år. 1969 och 1971 när lokalen var uthyrd och Ab Uni-Cel Oy så hade man gemensamma revyer med Lappfjärds uf. Under renoveringstiden blir det igen en paus på några år med revy-spelandet. 1977 uppförs revyn ”Kommer upp i tö” och den sista hittills är från 1997 och hette ”Spex i rutan”. Tack vare revyn klarade föreningen av att återbetala renoveringslånet.
Bingo hölls på Marthagården i Påskmark i början av 70-talet.Otaliga bröllop har hållits på lokalen under årens lopp.
1985 deltog vi i en hjälpinsamling till Polen. Vi ordnade mässorna Syd’86 och Syd’88. Däremellan året 1987 hade vi silverbröllopet, som också framfördes 1992. Det har också uppförts i Kaustby 1991 och 2004 samt på Nordlek 97 i Vasa.Kristinestads medborgarinstitut börjar med folkdanskurser 1975 och vävkurser börjar uppe på vinden 1993.
Mors- och farsdagsluncher har serverats, med vars intäkter man bl.a. bekostat vattenanslutningen till Tjöck vatten Ab.Tjöck skola hyr lokalen under läsåret 1989-1990.
I början av 2000-talet sålde föreningen Bingo-lotter.När Tjöck firade sina 700 år arrangerade uf-föreningen i samarbete med byns övriga föreningar jubileumsfesten.
Lådbilsrally rullar nedför Jåfsbacken juni 2006.
Påskmarkpojkan
En programpunkt som finns nämnt i protokollböckerna är ”påskmarkpojkan”, vilka dom var då finns inte nämnt, men idag heter dom Stig Forsström, Kaj-Håkan Gullans, Helge Rosenholm och Kent-Ole Qvisén.
03.04.1910 §2
Efter pausen afsjöngs sången ”Nu sväller seglet”, så upptogs till behandling frågan ”Bör dansen förekomma på ungdomsmöten?” Frågan refererades af Axel Erlands med några ord han påstod att ingen dans får förekomma. Under diskussionen framkomma flera åsikter men alla lutade till att dans får förekoma på alla möten som föregås af något program. Sedan fick diskussionen afgöra svar på frågan.
10.03.1912 §2
Till diskussionsfråga förelåg:
Bör våra folkdräkter bibehållas? Referenten K. V. Hinds framhöll jämförelser mellan såväl den moderna som folkdräkten angående enas eller andras företräde. Ur referatet framgick dock att de moderna dräkterna voro fördelaktigare än de gamla dräkterna såväl ur offentlig- och ekonomisk- som hygienisk synpunkt. Till mötets godkännande framställde referenten yrkandet att alla ogifta föreningsmedlemmar skulle vid vite av 50 mark börja bära modedräkter. Det talades både mot och för reformen. Emedan så få yttrade sig i saken fick diskussionen utgöra svar på frågan.
10.04.1932 §4
Ordföranden framhöll vidare föreningsmedlemmarnas skyldighet att infinna sig till mötena, och särskilt påminde dem om föreningens mål, och han ansåg att föreningsmedlem ej borde bevista den nyssöppnade brännvinsboden, för att därigenom neddraga föreningens namn och rykte.
§2
Beslöts enhälligt att för.medl. LH skulle uteslutas ur föreningen, samt förbjuda honom tillträde till möten och fester i för.lokalen på längsta tid lagen tillstädjer.
§4
Att tilldela denna varning utsågs lär. Valdemar Stenfors, lärare Ragnar Heikfolk och handlanden Michael Mangs.
Årsmöte 08.03.1942 §15
Styrelsen befullmäktigas rätt att bestraffa ovärdiga medlemmar, vilkas uppträdande icke överensstämmer med föreningens stadgar, genom uteslutande från föreningen på högst ett år. Berusad person fås på inga villkor tillträde till föreningens festtillfällen.
Diskussionsmöte 19.01.1955
Diskussionsämnet: ”Vem blir dyrare i hemmet, pojken eller flickan”.
Frågan diskuterades livligt, och man enades om att de i huvudsak blir lika dyra.
01.09.1970 §2
Hyreskontraktet med Uni-Cel Ab blev förlängt med ett år från 1 dec 1970 till 30 nov 1971. Hyran blev höjd till 660 mk/mån + brandförsäkringen.
11.11.1970 §2
Beslutet från styrelsemötet den 1.9-70 där hyran från Ab Uni-Cel Oy blev fastställd till 660mk/mån upphäves p.g.a. att från Ab Uni-Cel Oy ha kommit en anhållan om att hyran skulle bli 500 mk/mån. Mötet beslöt att gå med på deras anhållan.
§18
En rätt livlig diskussion väckte klubbrumsfrågan. Tonårsklubben vill omändra detta till diskotek. Mötet var emot detta ännu, tonåringarna måste först uppvisa nån lönande verksamhet. Annars blir föreningens ekonomi lidande. Omkring 3000 mk får kostnaderna för omändringen bli. Trappuppgången skall uppsnyggas till att börja med.
En kommitté tillsattes som planerar hur diskoteket skall se ut och huru mycket det kommer att kosta. I kommittéen invaldes Bjarne Grynngärds, Kjell Carlsson, Ann-Christin Björklund, Inger Mangs och Arne Erlands. En sk. övervakningskommitté tillsattes också, den består av Birger Granskog, Rune Lindstedt och Helge Granskog.
Allsång - Modersmålets sång, text och musik av Johan Fridolf Hagfors
Man började ofta styrelsemötena med att sjunga Modersmålets sång. Första anteckningen har vi hittat från den 8 dec 1907. Ikväll ska vi istället för att inleda festen, avsluta festen med just denna sång, det blir som allsång och texten finns i programbladet.